Resonera: Unga mammor

Resonera: Unga mammor

Av Ronja Malmbo, SP1

Unga mammor är idag hyllade, älskade och hatade av samhället. Unga mammor har aldrig riktigt passat in i samhället, men på senare tid har de börjat ta plats desto mer. Det finns oändligt mycket grupper på internet, som är för och emot just unga mammor.

Om jag ska argumentera om unga mammor, så är jag osäker på vars jag ska stå. För jag har väldigt starka åsikter, både för och emot unga mammor. Unga mammor är, ärligt talat, en belastning för samhället. Rakt och ärligt. Majoriteten har ingen inkomst och de allra flesta graviditeter slutar med att mamman står ensammen. Där kommer skattepengarna in. Socialstyrelsen blir automatiskt försörjningsskyldiga till dessa unga mammor och deras barn. Nu pratar jag givetvis generellt, självklart finns det undantag. Men oftast är det så att de som inte blir bidragsberoende istället blir ekonomiskt beroende av sina föräldrar.

Min åsikt är: De som planerat att skaffa barn, trots sin alldeles för låga ålder och obefintliga inkomst, är fullständigt befängda, själviska och naiva. De som ens kan tänka sig ett liv med ett barn som man vet att man inte kan försörja, är fullständigt omedvetna om vad verkligheten kommer att begära ifrån dem.

Men ska man gå djupare på denna fråga, så är jag egentligen inte helt säker på om jag kan dumförklara denna grupp av unga tjejer som valt eller planerar att välja livet som bidragsberoende börda för samhället. För kan man kräva att dessa tonåringar ska veta bättre? Är det kanske inte upp till föräldrar och skolan att informera och rent allmänt, upplysa detta faktum? Att prata om vad livet som ung mamma kräver i förebyggande syfte är nästan lika tabu lagt som sexualkunskap var på 50-60 talet. Men jag kan tänka mig att det är för att samhället inte riktigt hunnit hänga med och förstå hur stort det faktiskt har blivit bland tonåringar.

Jag har väldigt länge haft en idé om att elever på högstadiet/gymnasiet borde få pröva på något som inte är helt främmande i andra länder. Ungdomar får låna hem en ”låtsas baby” för att ”känna på” vad det faktiskt innebär med ett barn. Detta borde vara i samband med sex och samlevnads kurser. För det är ju inte bara den ekonomiska avdelningen man ska se till. Det handlar också om hur extremt krävande det är, fysiskt och psykiskt, att bära ansvaret över ett barn.

Detta ansvar är minst lika svårt för en vuxen förälder. Men en tonåring som går igenom tillräckligt mycket svårigheter och förändringar, får det garanterat dubbelt så svårt att vårda ett barn. Denna fråga tycker jag personligen borde vara samhällets plikt att informera tonåringar om.

Jag som är en väldigt ung mamma själv, har kommit till insikt över vilken häpnadsväckande stor grupp av tonåringar som fått idén att vilja bli tonårsförälder. Denna idé ligger särskilt hos unga tjejer, och de har en alldeles för naiv syn på föräldraskap. De ser mig med min dotter och jag kan inte neka till att jag är en lycklig mamma. Hur ska jag kunna göra det tydligt för dem hur extremt krävande det är?

Jag vill inte vara en mamma som enbart uttrycker sitt missnöje med föräldraskap, men det skulle vara det enda tillvägagångssättet för att faktiskt få dessa tonåringar att tolka vad det innebär att ansvara över ett barn. Det är ett ofantligt stort ansvar att bära.

Men dessa naiva tonåringar kan bara se det positiva med att klassas som ung mamma. Det är bisarrt, men jag skulle kunna kalla det för det nya modet hos unga tjejer. Det kommer ständigt nya grupper och bloggar om unga mammor, och jag blir rent ut sagt häpen. Det handlar om att vara bäst, få mest uppmärksamhet och sympati.

Det finns självklart en annan sida av det hela. Den unga tjejen som av misstag blir gravid, och bestämmer sig för att göra det bästa av situationen, hon är värd att hyllas. Jag själv tillhör denna kategori till en viss del. Men till en viss del tillhör jag nog också den första, den som planerar och vill ha barn tidigt trots de sämsta förutsättningarna. Jag kan dock inte påstå att jag faktiskt planerade in min graviditet, den kom som en chock. Men inte kan jag heller neka till att jag dagdrömde om den dagen jag skulle bli mamma, trots att jag inte var äldre än 13 år gammal. Jag var inte mer än ett barn. Idag är jag nästan vuxen, och jag har kommit till insikt och insett min naivitet när jag plussade på stickan. Men hade det inte varit för denna naivitet, så hade jag antagligen inte klarat allting så pass bra som jag faktiskt gjorde. Jag var inställd på att klara av alla hinder som ung och ensamstående mamma. Jag förstod inte att jag hade alla odds emot mig, och kanske var det just därför jag klarade av det. Men det betyder inte, och kommer aldrig betyda, att jag någonsin kommer att tillråda någon att skaffa barn under så dåliga förutsättningar som jag hade.

Jag kan inte förstå hur någon frivilligt skulle vilja sätta sig i den positionen. Ingen ekonomi, egen bostad eller att inte finnas i ett stabilt förhållande. Det är aldrig rättvist mot barnet att ta ett sådant själviskt beslut. För du blir automatiskt beroende av din omgivning, det går inte att neka till. Och vill man inte som mamma, göra allt för sitt barn? Att göra allt för sina framtida barn, det är att göra sig själv så stadgat som möjligt innan du planerar dem.

Unga mammor är väldigt uppmuntrande gentemot unga tjejer, säkert omedvetet. Resultatet är att unga mammor blir desto fler, hela tiden. Det har jag av egen erfarenhet fått bevittna tack vare internet. Kanske är det internet som är kärnan till det hela också, det är där man hittar alla stora bloggare och inspireras. Mammor har blivit väldigt populära som bloggare, och unga mammor har varit unika och har lätt fått strålkastarljuset på sig. Lika naturligt som modebloggare inspirerar unga tjejer att ta efter, så har unga mamma bloggare inspirerat unga tjejer.

Jag är emot unga mammor, allmänt. Men jag är också förstående för deras naiva tänkesätt. Jag står emot, mittemellan och för. Jag kan se ur allas perspektiv och det gör det kanske lite svårt för mig att ta ställning när det kommer till unga mammor egentligen.


Kommentarer
Postat av: Lina

Håller fulltständigt med! Dock tror jag inte att testa bebis i högstadiet skulle göra så stor skillnad för den svåraste biten med att vara ung ensamstående förälder var enligt mig att jag saknade utbildning och fast jobb vid tiden, och även sen när jag träffade min kille att vi fick hanka oss fram på lite och inget i några år. Det blir även lite fel om man väljer att skaffa barn och sedan tar man inte vilket jobb som helst för att försörja familjen, för söker man som vikarie på många många ställen så får man oftast extraknäcka men många tycker att vissa jobb inte passar dem.. men har man valt att behålla ett barn så måste man göra saker som inte alltid passar en.

Skulle aldrig rekommendera någon att skaffa barn innan de hade fast jobb, oavsett ålder.

Riktigt bra skriver Ronja!

2011-04-26 @ 18:20:17
URL: http://dellt.blogg.se/
Postat av: Sanna

Jag håller med i vissa bitar, men de känns konstigt att du som själv är ung förälder har skrivit detta men jag förmodar att du själv alltid har sett dig som just en "ungmamma" och möjligtvis även en börda för samhället?

Men för mig som själv blev mamma vid 16 års ålder, har det aldrig handlat om att kategorisera mig själv som ”ungmamma”, utan jag har ifrån dag ett bara varit mamma. För mig är vi alla bara mammor, ung som gammal.

Men du har rätt om att vi yngre mammor är både hyllade, älskade och hatade utav både människor i allmänhet och i media, vilket jag till stor del tror handlar om okunskap.

Jag anser att sexualundervisningen i skolor har alldeles för stora brister, vilket syns tydligt i och med att allt fler unga blir oplanerat gravida. Därför borde inte sexualundervisningen bara handla om hur man trär på en kondom, hur kroppen förändras och eventuella könssjukdomar som finns utan mer om vad de egentligen innebär att få barn både psykiskt och fysiskt. Skolor borde informera mer om vilka ersättningar man har rätt till som förälder och hur man söker dessa, hur man tar kontakt med MVC vid inskrivning, vilka människor och kontakter man har rätt till vid en eventuell graviditet osv. för det är där bristerna sitter. Det är där jag vill placera mig och det är där jag vill jobba i framtiden.

Men samtidigt tycker jag de är fel av oss människor som dömer varandra, oavsett om man är ung förälder och råkade skaffa barn med fel kille eller om man blev gravid oplanerat innan grundskolan var slut eller gymnasietiden ens hade hunnit börja. För visst kan vi människor tycka och känna att det är fel, men allt går tillbaka till okunskapen vi unga inte har fått och egentligen vem har rätt att döma vad som är rätt och fel?

Du skriver även gång på gång i din text om att unga som väljer att skaffa barn är både naiva och dumma, vilket du med andra ord vänder tillbaka emot dig själv. Anser du personligen att du är eller var dum och naiv när du fattade beslutet om att behålla din dotter? När du tänker efter noga, tror jag inte du ser dig själv dum och naiv. Utan de du egentligen försöker säga med din text är att du tycker andra unga som försöker och vill bli gravida, utan att egentligen veta vad de handlar om är naiva vilket åter den här gången går tillbaka till okunskapen vi unga inte hade tillgång till när vi faktiskt behövde den. Men du har rätt om att vi unga påverkas, inspireras och följer andra bloggar med unga föräldrar som skriver för att vi fascineras, tänker och ställer oss frågor vi ännu inte fått svar på och vilket vi heller aldrig kommer få – förrän den dag vi själva sitter med magen och söker de svar vi behöver. Det är just där myndigheter, skolor, kommuner etc. borde jobba.

Slutligen vill jag avsluta det här med att säga att vi alla mammor, ung som gamla är olika men ändå likadana. För en mamma på 35+ kan leva på socialen, missköta sitt barn och hänga ute hela nätterna och festa precis lika mycket som en mamma på 15 år. En annan mamma på 17 år kan ha sparade pengar, ha fast jobb och möjligheten att kunna ge sina barn allt de pekar på och vill ha. Med andra ord är ingen mamma lik en annan, oavsett ålder. Så sluta döma ”unga föräldrar” och kategorisera de tillsammans som en enda stor klump, när varenda en är unik.

2011-04-27 @ 13:16:22
URL: http://mammasvardag.blogg.se/
Postat av: Sanna

SV: Jo, jag läste din text väldigt noga både en och två gånger, så jag vet att du skrev generellt vilket jag även skrev. De jag ville få fram var avslutningen i min text om att vi alla mammor, unga som äldre är olika. Därför tycker jag det är dumt att vi i huvud taget kritiserar, dömer och uttalar oss om unga föräldrar som en grupp. För vi är ingen grupp, vi är alla unika individer och människor. Vi har alla olika egenskaper, förutsättningar och öden.

Men du menar alltså på riktigt att du tycker du var dum och naiv, och att vi alla andra inkl. mig var dumma och naiva för att vi fick barn som unga? Jag har aldrig och kommer nog heller aldrig se mig själv som naiv och dum, för att jag valde att behålla min dotter. Hon är de absolut bästa som har hänt mig och (visst de säger väl alla föräldrar). Men min dotter har gett mig så mycket saker i livet som jag aldrig skulle lärt mig, om de inte vore för henne.



Så vad menar du egentligen med att alla unga som väljer att skaffa barn inkl. dig själv är naiva och dumma?

2011-04-27 @ 16:24:23
URL: http://mammasvardag.blogg.se/
Postat av: MammaJessica

Jag tycker det är jättebra skrivet Ronja, och jag tror du och jag har lite samma syn på detta.

Jag förstår hur du menar när du skriver "dum och naiv" det är inte mot barnen man menar utan det är liksom lite "ego" tänk.. Man har inte dom bästa förutsättningarna när man är så ung, och man gör det så mycket enklare för en själv om man åtminstonde väntar tills man har gått ut skolan osv.



Jag gillar det du har skrivit i övrigt :) Väldigt bra, och jag förstår hur du menar :)

2011-04-28 @ 08:18:57
URL: http://mammajessica.webblogg.se/
Postat av: Sanna

SV: Jag menade inget illa, utan kom bara med mina tankar och åsikter så du behöver inte ta illa upp.



Jag vet vad du skrev, eftersom jag läste texten tydligt flera gånger och jag missuppfattade den inte men du verkar missuppfatta de jag skriver. De jag menade är att jag tycker det är fel att döma en annan människa, ung som gammal för att den personen i fråga har valt att behålla sitt barn oavsett de sämsta förutsättningarna eller inte. FÖR VEM HAR RÄTTEN ATT AVGÖRA VAD SOM ÄR DE SÄMSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA?



Du skrev "Så NEJ jag menar INTE att ALLA unga tjejer som får barn är dumma och naiva! Jag pratar om de som planerar att få barn trots de sämsta förutsättningarna.", då menar du med andra ord att jag som till exempel på sätt och vis planerade min dotter men ändå enligt VISSA inte har de bästa förutsättningarna är dum och naiv? För enligt VISSA har jag inte de bästa förutsättningarna då jag inte bor i hus, har fast jobb och en stadig partner etc. men enligt mig själv har jag det som behövs så att vi klarar oss och dessutom har lite så vi kan roa oss ibland.



Så vad ger DIG eller NÅGON annan rätten att avgöra vad som är bra respektive dåliga förutsättningar? De är det jag ville få fram i texten att ingen varken DU eller JAG kan avgöra de, utan de är upp till person själv i fråga.

2011-04-28 @ 10:40:41
URL: http://mammasvardag.blogg.se/
Postat av: Sanna

Vill för övrigt berätta att jag inte tog åt mig personligen, men att jag tycker det är fel utav ALLA som dömer unga föräldrar för att de inte har de rätta förutsättningarna. Eftersom INGEN annan människa kan anse vad jag, du eller Gustav har för förutsättningar.



De du syftar på är troligtvis normen av vad förutsättningarna man SKA HA när man får barn, vilket jag anser bara är dumt. De är ingen som kräver att man måste vara tillsammans med sin partner 10 år innan, gifta sig och sedan skaffa barn, bo i hus, ha fast jobb etc. utan vi lever på 2000-talet nu och de är annorlunda.



Kram Sanna

2011-04-28 @ 10:43:30
URL: http://mammasvardag.blogg.se/
Postat av: Sanna

SV: Jag förstår vad du menar, och jag håller med dig om att man inte bör uppmuntra tjejer i 12-16 års åldern att skaffa barn så länge de inte har ordnat för sig med de nödvändigaste som bostad, ekonomi etc.



Men det jag menade var rent generellt är att fördommarna som ofta finns emot unga föräldrar, handlar just om att vi inte har bostad, fast jobb, stadig partner etc. och jag blev lite förvånad över att du själv verkade tycka att de var så pass viktigt trots att du själv har barn.



Eller vänta, nu lät det visst lite konstigt. Jag tycker själv det är viktigt med bostad, jobb, partner etc. men de jag menar är att det ser olika ut för alla och att jag inte tycker det ska BEHÖVA vara ett krav ifrån omgivningen på att man MÅSTE ha ett fast arbete, bo i hus och hela köret vilket de låter på det flesta men du kanske inte menade så?



Men strunt samma vi tycker nog inte helt lika helt enkelt om allt.



2011-04-29 @ 10:06:12
URL: http://mammasvardag.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0