Resonera: Unga mammor

Resonera: Unga mammor

Av Ronja Malmbo, SP1

Unga mammor är idag hyllade, älskade och hatade av samhället. Unga mammor har aldrig riktigt passat in i samhället, men på senare tid har de börjat ta plats desto mer. Det finns oändligt mycket grupper på internet, som är för och emot just unga mammor.

Om jag ska argumentera om unga mammor, så är jag osäker på vars jag ska stå. För jag har väldigt starka åsikter, både för och emot unga mammor. Unga mammor är, ärligt talat, en belastning för samhället. Rakt och ärligt. Majoriteten har ingen inkomst och de allra flesta graviditeter slutar med att mamman står ensammen. Där kommer skattepengarna in. Socialstyrelsen blir automatiskt försörjningsskyldiga till dessa unga mammor och deras barn. Nu pratar jag givetvis generellt, självklart finns det undantag. Men oftast är det så att de som inte blir bidragsberoende istället blir ekonomiskt beroende av sina föräldrar.

Min åsikt är: De som planerat att skaffa barn, trots sin alldeles för låga ålder och obefintliga inkomst, är fullständigt befängda, själviska och naiva. De som ens kan tänka sig ett liv med ett barn som man vet att man inte kan försörja, är fullständigt omedvetna om vad verkligheten kommer att begära ifrån dem.

Men ska man gå djupare på denna fråga, så är jag egentligen inte helt säker på om jag kan dumförklara denna grupp av unga tjejer som valt eller planerar att välja livet som bidragsberoende börda för samhället. För kan man kräva att dessa tonåringar ska veta bättre? Är det kanske inte upp till föräldrar och skolan att informera och rent allmänt, upplysa detta faktum? Att prata om vad livet som ung mamma kräver i förebyggande syfte är nästan lika tabu lagt som sexualkunskap var på 50-60 talet. Men jag kan tänka mig att det är för att samhället inte riktigt hunnit hänga med och förstå hur stort det faktiskt har blivit bland tonåringar.

Jag har väldigt länge haft en idé om att elever på högstadiet/gymnasiet borde få pröva på något som inte är helt främmande i andra länder. Ungdomar får låna hem en ”låtsas baby” för att ”känna på” vad det faktiskt innebär med ett barn. Detta borde vara i samband med sex och samlevnads kurser. För det är ju inte bara den ekonomiska avdelningen man ska se till. Det handlar också om hur extremt krävande det är, fysiskt och psykiskt, att bära ansvaret över ett barn.

Detta ansvar är minst lika svårt för en vuxen förälder. Men en tonåring som går igenom tillräckligt mycket svårigheter och förändringar, får det garanterat dubbelt så svårt att vårda ett barn. Denna fråga tycker jag personligen borde vara samhällets plikt att informera tonåringar om.

Jag som är en väldigt ung mamma själv, har kommit till insikt över vilken häpnadsväckande stor grupp av tonåringar som fått idén att vilja bli tonårsförälder. Denna idé ligger särskilt hos unga tjejer, och de har en alldeles för naiv syn på föräldraskap. De ser mig med min dotter och jag kan inte neka till att jag är en lycklig mamma. Hur ska jag kunna göra det tydligt för dem hur extremt krävande det är?

Jag vill inte vara en mamma som enbart uttrycker sitt missnöje med föräldraskap, men det skulle vara det enda tillvägagångssättet för att faktiskt få dessa tonåringar att tolka vad det innebär att ansvara över ett barn. Det är ett ofantligt stort ansvar att bära.

Men dessa naiva tonåringar kan bara se det positiva med att klassas som ung mamma. Det är bisarrt, men jag skulle kunna kalla det för det nya modet hos unga tjejer. Det kommer ständigt nya grupper och bloggar om unga mammor, och jag blir rent ut sagt häpen. Det handlar om att vara bäst, få mest uppmärksamhet och sympati.

Det finns självklart en annan sida av det hela. Den unga tjejen som av misstag blir gravid, och bestämmer sig för att göra det bästa av situationen, hon är värd att hyllas. Jag själv tillhör denna kategori till en viss del. Men till en viss del tillhör jag nog också den första, den som planerar och vill ha barn tidigt trots de sämsta förutsättningarna. Jag kan dock inte påstå att jag faktiskt planerade in min graviditet, den kom som en chock. Men inte kan jag heller neka till att jag dagdrömde om den dagen jag skulle bli mamma, trots att jag inte var äldre än 13 år gammal. Jag var inte mer än ett barn. Idag är jag nästan vuxen, och jag har kommit till insikt och insett min naivitet när jag plussade på stickan. Men hade det inte varit för denna naivitet, så hade jag antagligen inte klarat allting så pass bra som jag faktiskt gjorde. Jag var inställd på att klara av alla hinder som ung och ensamstående mamma. Jag förstod inte att jag hade alla odds emot mig, och kanske var det just därför jag klarade av det. Men det betyder inte, och kommer aldrig betyda, att jag någonsin kommer att tillråda någon att skaffa barn under så dåliga förutsättningar som jag hade.

Jag kan inte förstå hur någon frivilligt skulle vilja sätta sig i den positionen. Ingen ekonomi, egen bostad eller att inte finnas i ett stabilt förhållande. Det är aldrig rättvist mot barnet att ta ett sådant själviskt beslut. För du blir automatiskt beroende av din omgivning, det går inte att neka till. Och vill man inte som mamma, göra allt för sitt barn? Att göra allt för sina framtida barn, det är att göra sig själv så stadgat som möjligt innan du planerar dem.

Unga mammor är väldigt uppmuntrande gentemot unga tjejer, säkert omedvetet. Resultatet är att unga mammor blir desto fler, hela tiden. Det har jag av egen erfarenhet fått bevittna tack vare internet. Kanske är det internet som är kärnan till det hela också, det är där man hittar alla stora bloggare och inspireras. Mammor har blivit väldigt populära som bloggare, och unga mammor har varit unika och har lätt fått strålkastarljuset på sig. Lika naturligt som modebloggare inspirerar unga tjejer att ta efter, så har unga mamma bloggare inspirerat unga tjejer.

Jag är emot unga mammor, allmänt. Men jag är också förstående för deras naiva tänkesätt. Jag står emot, mittemellan och för. Jag kan se ur allas perspektiv och det gör det kanske lite svårt för mig att ta ställning när det kommer till unga mammor egentligen.


RSS 2.0